monicacaroline

Jag har inget att säga längre. Känner mig bara så himla tom. Får bli en liten bloggpaus.

Jag inser att det är jag som är korkad, inte du. Dum i huvudet som har så fåniga drömmar om någon jag kan dricka morgonkaffe och diskutera tidningens innehåll med. Hur jävla viktigt är det egentligen? Tillräckligt viktigt för att det skulle irritera mig när jag insåg att jag aldrig skulle få det där scenariot. Med min jävla morgonkaffe och jävla diskussion. Jag är ju sjuk i huvudet om det är så viktigt. Däremot ÄR det inte konstigt om jag tycker det är viktigt att hitta någon som inte är så himla arg... Där man inte kan prata om något känsligt utan att du vänder alla taggar utåt och åker härifrån istället för att lyssna, pussas, kramas och vara mjuk som en mashmallow.

Åh, jag och Pappi var ute med båten en vända idag! Bra mycket vind så det gick fort, och mycket höga vågor så det kittlade i magen =)! Härlig sommardag =). Idag är jag också bra mycket lyckligare än på någradagar, för nu har jag bestämt mig för att försöka ignorera alla gnagande tankar i huvudet. Hur kommer det sig att så fort jag är lycklig så blir jag nere av min egen hjärna? Jag spelar upp scenario efter scenario där allt går rätt åt h*lvete, och undrar när turen ska vända. Inte ett bra sätt att njuta av nuet!

 

 

Bara för att jag vill träffa dig snart igen också!

 

 

 

Var duktig imorse och tog en PW på en och en halv timme, med planen att sen äntligen få ligga i soffan en heeel dag! Lycka! Men efter några avsnitt Dexter och efter att ha läst ut boken jag höll på med fick jag lite myror i benen. Kunde inte njuta riktigt av min mysdag... Hmm, what to do? Snöra på sig löpskorna och ge sig ut på en tur runt ön och lite klipplöpning! Superskoj! NU kan jag njuta av en slappiskväll!

 

Myspyslyckaglädjerosamoln.  Jepp, så är det. Jag är kär. Jag har kommit in på min drömutbildning som är så sinnes svårt att bli antagen till. Jag har shoppat idag som tack till mig själv för att jag ansträngde mig under gymnasietiden, sådär retroaktiv klapp på axeln. Jag ligger i soffan i båten med en godispåse och en bra bok. Jag tränade första gången på lääänge igår. Imorgon ska jag träffa anledningen till min rosafluffiga värld. Och ikväll kommer la familia ut ovh då blir det champagne. Fatta min underbara tid just nu ?!

Hell yeeeeeaaaaah, jag har blivit antagen till juristprogrammet! Jag är en fucking Brainiac och väääääärldsbäst, no doubt! Aaaah, f*cking oövervinnerlig just nu!!

 

Ledsen att mina uppdateringar har varit sämst i världen, men jag harvarit upptagen med att vara LYCKLIG. Och samtidigt skiträdd, för jag undrar när min tur ska ta slut,,, Jag brukar inte få vara såhär lycklig såhär länge innan det rasar samman... =S

 

Snart bär det iväg mot jobbet för ett kvällspass. Alla som känner mig vet att jag inte alls gillar kvällspass, efter klockan 8 slutar min hjärna fungera och allt jag gör blir bara fel =/, Men på nåt sätt är det ändå okej nu, för jag går ändp runt och svävar på små rosa, fluffiga moln. Vår kock kan skrika på mig hur mycket han vill idag, jag kan ta det med ett leende. För jag har en hemlis att berätta för er (och håll i hatten nu mamma).... Carro är superduperlycklig och väldigt lyckligt, besvarat kär. Vem fasen hade kunnat tro att den dagen skulle komma ?

 

För att motverka ett inlägg som jag känner alltför lätt skulle kunna glida över på min konstanta otur, cyniskhet och envisa inställning att alla män utom pappa är svin, så väljer jag att sätta punkt här och ladda upp några av min finaste gotlansvän Natalies festivalfoton.

 

 

 

 

 

 

Hemma igen efter en alldeles underbar festivalvecka! Så himla många bra spelningar, massa gött campinghäng med alldeles underbara vänner och relativt fint väder ! Men att få duscha efter 5 dagar i svett och lera kan ha varit det bästa på länge. Att komma hem till skinkstek och potatis efter alldeles för många dagar av burgare och langos var fantastiskt. Att få sova i en mjuk säng efter en vecka i tält med grannar som välter in över oss var och varannan natt var helt magiskt.

 

Men det sämsta med att ha det så underbar, och framför allt med så många underbara människor, är att man måste lämna dem igen. Usch, tårarna sprutade när jag kom hem! Känns som om jag är hel med mina bästa runt mig och nu känns det bara tomt!

 

Bjuder på några bilder, men då jag hela tiden glömde kameran kmr fler då jag snott Fias och Nattas.

 

Foto: Kajsa Ekström/Rockfoto