monicacaroline

Ni vet de där festerna som är perfekta ändå in i det sista, och som sedan avslutas som om någon ger dig ett jävla knytnävsslag i magen? En sån fest var det igår. Du har gjort mig så mycket ont, men det där var droppen. Att veta hur mycket jag tycker om dig, hur mycket jag saknar dig, och ändå göra så som du gjorde. Det är fan inte acceptabelt. Inte någonstans. Du totalt krossar mig, gång på gång på gång. Och om du inte slutar kommer jag inte att komma upp igen...