Att vara besviken.
Jag känner mig som Carrie i SATC när hon ligger i söngen dag ut och dag in med fördragna persienner. Förutom att jag inte blivit lämnad på min bröllopsdag och att jag inte ligger i sängen i flera dagar. Men just uppgivenheten. Att veta att det finns absolut ingenting jag kan göra.
Kommentarer
Trackback
