Tentatentatenta...
Känner att jag verkligen skulle vilja träna då jag inte gjort det på hela veckan, men eftersom jag mår lite konstigt, är lite yr typ, så tänker jag lyssna på kroppen. Jag är ju nöjd som det är just nu =). Jag tänker inte ställa mig på vågen för det som räknas är att jag känner mig nöjd. Skulle jag lägga en kvalificerad gissning landar den på runt 60 kilo till mina 173 cm, men de kilona har verkligen lagt sig bra! Jag vägde några kilo mer när jag kom hem från Sälen men jag tror att den största anledningen att jag inte gått ner mer är att muskler väger mer än fett! Därför tycker jag vågen är ett dåligt instrument för att visa i vilken form man är. Jag vet med mig att jag kan jogga 40 minuter, köra ett bodypump-pass på en timme, boxas en timme, göra fett många situps. Jag behöver ingen våg som visar vart jag står, det blir bara missvisande. Äntligen börjar rutorna krypa fram igen och jag känner mig stark! Det fanns en period då jag kände mig riktigt smal, och där är jag inte riktigt, men jag känner mig tajt, fast, fit...Och det duger minst lika bra =) !
Idag ska jag unna mig pasta ;)
Oh, btw, jag älskar mina nya baggy-jeans och kommer leva i dem uppe i Sälen!
huh? konstigt..
Vad är det som är konstigt nu då?
vad är det som är konstigt nu då?
Kändes som en pik mot mitt inlägg.
Och det gjorde ont. På något sätt.
Jag tror inte du förstår hur det känns att läsa hur du känner över din kropp, jag får typ panik trots att jag inte har någonting med dig att göra. För jag har varit där och det slutade i ett levande helvete, och jag kan inte göra någonting för att få dig att förstå. Det var verkligen ingen pik, det var min åsikt, och jag önskar du kunde ta till dig av tankarna och synsättet från en med erfarenhet. Nu kanske du klarar dig med att "bara" ha någon form av vikthets, men det går så ofta för långt. Och DET gör ont, att se någon på väg ditåt. Det är inte värt det.
Antagligen hamnar jag där. Jag har varit inskriven på Korallen i u-valla tidigare (om du vet vad det är) och jag har mått piss i flera år. Det ligger och gror i mig hela tiden och jag kämpar men det går inte bra..
Åh varför skriver jag detta.. du tycker ändå inte om mig..
Men vill du verkligen det?? Vad jag såg på bilden där du fått ett sår på höften var du ju hur smal som helst! Fast oj vad jag vet att det inte hjälper att höra det... Men isf är jag typ världens fläskberg=P! Och vaddå inte tycker om dig? Jag tycker inte alls illa om dig! Jag vill bara skaka dig och skrika och få dig att inte hamna där! Det gör ont i mig att se...! Låt det inte gå så långt, stanna upp och tänk efter, be om hjälp om det behövs. Jag vet knappt något om ditt liv, men du skulle ju kunna vara så lycklig utan detta. Du verkar ju ha väldigt mycket kärlek i ditt liv, så låt det ta över istället..! Jag vet exakt hur du måt och kommer må ifall det går för långt och det är knäckande att inte kunna säga rätt saker, att känna sig så handlingsförlamad när man så gärna vill hjälpa.
Nej inte alls. Men jag vet inte hur jag ska kunna se ut som jag vill utan att verkligen dra allt till sin spets.. Det gör ont i mig att se mig i spegeln och jag kan inte längre köpa kläder pga det.. Att oroa mig hela tiden för allt jag får i mig.. Jag känner en skam för att jag inte varit så trevlig mot dig (vilket jag ÅNGRAR) och du är så trevlig mot mig.
Det känns bra att ha någon att prata med om detta. Och jag ber om ursäkt att jag tar upp din tid..
Jag vet att det är jättesvårt men det handlar inte om att jobba med sin kropp för det sitter i hjärnan. Så länge det sitter i hjärnan blir man aldrig nöjd. Man säger 4 kilo, sen är man inte nöjd. 6 kilo - fortfarande inte nöjd. Vid 10 kilo hittar man något annat fel. Det kommer inte ändras för att du reagerar som du gör, det enda som kan förändra hur du mår är din inställning. Jag har varit där du är, gråtit framför spegeln för att jag är så ÄCKLIG! Det var orden som skrek mot mig, varenda gång.. Du upptår inte min tid alls, detta är ju något jag vill bidra med, det lilla jag nu kan...
Jo.. antar att min inställning suger.. för ibland kan jag vara jättenöjd med mig själv, stå och spegla mig i timmar och bara tänka "tjohooo snyggis" men det kan ändras som i en handvändning och hela jag växer framför mina ögon. Då grinar jag istället och vad jag har hört från Victor så sitter jag och maniskt tar på kroppen. Främst hakan och nyckelbenen .. Inget jag märker att jag gör.. jag har ju inte kommit jättelångt med min viktnedgång än, men målet ska nås.. gärna snart med.. Gör snart vad som helst för att slippa se ut som jag gör. Kan inte ha på mig jeans då de jag har sitter hemskt (http://www.moonbattery.com/archives/fat-butt.jpg)
och det gör att jag inte vill köpa nya.
Hur gör du för att se så fierce ut?? Seriöst, har varit och är svarisjuk på dig och din kropp maaaaaaah. Antagligen svartsjuka som gör att jag kan vara dum.. Förlåt igen. How do you do it???? Du är så duktig!
Men du måste förstå att det inte finns ett mål...! När du väl är där flyttas gränsen igen. och igen. och igen. Det går inte att få ett mål för målet är flytande! Som tur var är tanken också det och med rätt verktyg har vi möjlighet att ändra inställning. Jag har också svårt med jeans, jeans är ett rent helvete. Jag har grymt breda höfter i kombo med väldigt liten midja vilket gör att de står ut i magen om höfterna ska få plats eller så kan jag inte ens dra upp dem över rumpan. Life's a bitch, man måste acceptera kroppen man fått. Jag anser inte att jag ser direkt firece ut =P. Men om jag ska komma på ett bra svar är det att jag fejkar min snygghet tills den blir verklig för mig själv. Och en vacker dag vaknar man och inte behöver fejka längre, utan kan uppriktigt tänka "jääääevlar, hej på dig pudding" till spegeln. Väldigt ofta känner man inte så, men jag har lärt mig att istället för att få panik och påbörja en ny diet så har jag lärt mig att tänka "jävla skitdag, men imorrn känns det annorlunda"...
och det du skrev om små bröst, de FÖRSVINNER helt när man bantar! U don't want that ;)
Jag antar att jag måste ändra min inställning till min kropp då mitt försök att gå ner i vikt ändå inte funkar haha :P
Men samtidigt när jag tänker på att försöka vara nöjd med hur jag ser ut känner jag mig olustig. Som att andra ser mig och tänker "åh hon är en sådan som inte gör något åt sin kropp".. att jag är hon som nöjde sig med att vara överviktig.. Jag vill bara vara perfekt! Perfekt. Med perfekt mage, perfekta ben, perfekt allt. Och om jag skulle köpa något onyttigt så känns det som om folk runt om ser snett på mig och tänker "hon borde verkligen inte äta det där" eller "jaha där ser man varför hon är så fet"
Idag till exempel fick jag sitta och smaska på ett ÄPPLE på bion och irritera alla runt mig med mitt låtande för jag vågade inte sitta med popcorn.
Åh igen, jag ber om ursäkt för att jag tar upp så mycket av din tid! Men jag värdesätter verkligen allt du skriver till mig. Högt :)
Men du är ju så himla långt ifrån överviktig! Det finns INGEN som skulle tänka så! När jag ser folk som tar frukt istället för lördagsgodis eller som sitter med en slät kopp kaffe på cafét medans kompisen sitter med latte och bulle, då tänker jag bara "stackars, stackars människa som missar så mycket roligt i livet"...
Det finns inget perfekt. Vad som är perfekt är helt beroende av vems ögon som kollar på dig, och man bör veta att ens egna ögon alltid är de mest kritiska. Jag anser inte att jag har en perfekt kropp, ändå har jag fått höra det av pojken jag tycker allra mest om (som dessutom dumpat mig gång på gång på gång nu...). Och jag antar att Victor tycker att du är perfekt också! Man får inte göra misstaget att tro att andra ser en så som man ser sig själv, för det gör de inte. Man får lära sig att se sig själv objektivt på nåt sätt. Ovh du tr inte upp min tid alls, jag vill ju hjälpa dig det lilla jag kan!
Nu spammar jag din blogg hahah ^^
Usch jag önskar att jag var den som kunde äta en bulle till kaffet. Men jag tror att jag det senaste halvåret tappat allt vad ämnesomsättning heter. För det syns och känns att så fort jag äter går jag upp i vikt. Innan kunde jag äta vad som helst och till och med tappa kilon. Men den tiden är sedan länge över.
Min kropp är perfekt då jag får på mig mina favoritjeans utan att behöva se ut som en blobb. uhh får ångest när jag tänker på att ta fram jeansen och försöka ta på mig dem...
Om han håller på med att dumpa dig hela tiden är han inte värd en person som du. Du ska ha någon som alltid finns hos dig! Som alltid vill vara med dig! Du är inte värd ett krossat hjärta! Ditt ska vara helt och det ska älska någon som alltid älskar dig!
Jag förstår hur jobbigt det kan vara, men usch, låt honom inte komma tillbaka, säg nej nej nej till honom! Annars gör jag det :O
Vi når alls till en punkt u livet då vi ibte läbgre kan se ut som 9åringar i kroppen längre, och det vi mådte förstå är att det inte är något att sörja...! Det finns vissa saker som kan öka förbränningen, som chilli, ingefära och kanel, samt att inte dricka 30 minuter före eller efter man äter då det tar längre tid för maten att smälta i magen då. Men let's make a deal - om du lovar att jobba med din syn på din kropp och börjar njuta av öivets goda ting lovar jag att jobba med min självkänsla och sluta ha panik över att denna killen inte vill ha mig och sluta gå tillbaka till honom hela tiden... U're in ;) ?
Okey! Det låter som en bra deal!!
Då får vi ta och hålla koll på varandra!
Jag tar tag i kroppssynen och lever som en normal människa och du som snart åker till Sälen lever livet där uppe med människor som inte vill dig illa, som alltid gillar dig :) Det verkar vara ett jätteroligt ställe att bo på och jobba på.. Åka skidor och tjäna pengar på det. Åh verkar skitskoj! Saknar skidåkningen...
det är jordens underbaraste ställe! Ja, vi kör nu! Kom igen, vi SKA klara oss ur våra skeva självuppfattningar och inse att vi är värda bättre ! Gah, behöver nog ett peppande ord just nu, för jag vill bara ringa honom. eller åka dit och våldgästa för han hade nog sagt att det inte var en bra idé om jag ringt först... försöker hålla känslorna under kontroll...
